Någon skriver Välkommen till Åland i strandkanten

Fakta om Åland

Åland är ett självstyrt, demilitariserat och enspråkigt svenskt landskap i Finland.

Via rubrikerna nedan kan du kryssa dig fram genom fakta om olika områden som berör självstyrelsen på Åland.

Statistik och fakta

Åland består av fler än 6 700 öar och skär av vilka 6 400 är större än 3 000 m2. Den största ön är fasta Åland vars areal utgör ungefär 70 procent av den totala landarealen och där bor 90 procent av befolkningen. Fasta Ålands längsta avstånd från norr till söder är 50 km och från öster till väster 45 km. Trots den begränsade arealen ryms det ändå 912 km allmän väg på Åland. Åland har idag det största invånarantalet någonsin.

Totalt bor 29 886 personer på Åland. Av dem bor 11 667 i Mariehamn, 16 159 på landsbygden och 2 060 i skärgården. (30.9.2019)

Mer statistik finns hos Ålands statistik och utredningsbyrå

Ålands lagting

Självstyrelsen ger ålänningarna rätt att stifta lagar om sina inre angelägenheter och att utöva budgetmakt. Ålands lagstiftande församling eller ”riksdag” benämns lagting. Lagtinget tillsätter landskapsregeringen, Ålands regering.
Lagtinget, som består av 30 medlemmar, väljs vart fjärde år genom hemliga och proportionella val. Rösträttsåldern är 18 år. Åländsk hembygdsrätt utgör en förutsättning för rösträtt och valbarhet.

De politiska grupperna på Åland är fristående i förhållande till utomåländska partier, men kan ideologiskt jämföras med motsvarande grupper i omvärlden.

Du kan läsa mer om lagtinget och lagstiftning på lagtingets webbplats.

Självstyrelsen

Ålands självstyrelse regleras i självstyrelselagen för Åland. Den kan ändras av Finlands riksdag i grundlagsenlig ordning och endast med Ålands lagtings samtycke. Ändringar i maktfördelningen mellan Åland och landet i övrigt kräver alltså att båda parter är överens. Nu gällande självstyrelselag, som är den tredje i ordningen, trädde i kraft den 1 januari 1993. Självstyrelselagen räknar upp de områden där Ålands lagting har lagstiftningsrätt. De viktigaste sektorerna är:

  • undervisning, kultur och fornminnesvård
  • hälso- och sjukvård, miljö
  • näringslivets främjande
  • intern trafik
  • kommunalförvaltning
  • polis,
  • post, radio och TV

Åland fungerar i det närmaste som en självständig stat med egen lagstiftning och förvaltning på de här områdena. De lagar som lagtinget antar sänds till republikens president som kan inlägga sitt veto endast i två fall, om lagtinget överskridit sin lagstiftningsbehörighet eller om lagen rör Finlands yttre eller inre säkerhet. På de områden där lagtinget inte har lagstiftningsbehörighet gäller de finländska lagarna på samma sätt som i landet i övrigt. Exempel på sådana områden är:

  • utrikesförvaltningen
  • större delen av civil- och straffrätten
  • domstolarna
  • tullväsendet
  • statsbeskattningen

För att Ålands intressen ska kunna tillvaratas också på de här områdena har Åland en representant i Finlands riksdag. Ålands riksdagsledamot väljs på samma sätt som övriga riksdagsledamöter i Finland.

Självstyrelselagen på svenska
Självstyrelselagen på engelska

Ålands landskapsregering, förvaltningen och den ekonomiska självstyrelsen

Ålands landskapsregering

Landskapsregeringen kan ha högst åtta medlemmar och dess ordförande är lantrådet. Landskapsregeringen utses av lagtinget enligt parlamentariska principer efter förhandlingar mellan de politiska grupperna. Målet för förhandlingarna är att landskapsregeringen ska stöda sig på en så bred majoritet som möjligt, men också minoritetsregeringar tillåts.

Förvaltningen

Till sin hjälp har landskapsregeringen en allmän förvaltning som består framför allt av det centrala ämbetsverket med sex avdelningar. Den allmänna förvaltningen vid Ålands landskapsregering handhar förvaltningen på alla de områden som enligt självstyrelselagen ska skötas av landskapet i stället för av staten. Således sköter landskapsregeringen och den allmänna förvaltningen uppgifter som i övriga Finland handhas av statsrådet, de olika ministerierna och olika centrala ämbetsverk.

Läs mer om landskapsregeringen 

Den ekonomiska självstyrelsen

Budgeten inom Ålands behörighetsområden beslutas av lagtinget. Inkomsterna i budgeten består av landskapets egna inkomster och av en klumpsumma som är en form av återbetalning av en del av de skatter som ålänningarna betalar till finska staten. Precis som i Finland i övrigt uppbär nämligen staten skatter, tullar och avgifter också på Åland. I gengäld ställs ett anslag i statsbudgeten till lagtingets förfogande.

Anslaget utgör 0,45 % av inkomsterna i statsbokslutet, med undantag för statens lån. Med denna ”klumpsumma” ska Åland sköta sådana angelägenheter som annars skulle handhas av statliga myndigheter. Anslaget uppgick år 2019 till ca 243 miljoner euro. Om ålänningarna betalar mer än 0,5 % till statens inkomster betalas det överskjutande beloppet tillbaka till Åland vilket har skett varje år sedan systemet infördes 1993.

Nordiskt samarbete och Åland i EU

Nordiskt samarbete

Åland har sedan 1970 egen representation i Nordiska rådet. Lagtinget väljer två ledamöter till medlemmar i rådet. Tillsammans med de av landskapsregeringen utsedda representanterna bildar de Ålands delegation i Nordiska rådet. Landskapsregeringen deltar dessutom i Nordiska ministerrådets arbete.

Åland i EU

Enligt självstyrelselagen hör utrikesförvaltningen inte till Ålands behörighetsområde utan utrikespolitiken är gemensam för hela landet. Trots detta har Åland ett inflytande på sådana internationella avtal som innehåller bestämmelser som faller inom Ålands behörighetsområde. Självstyrelselagen säger nämligen att när Finland ingår ett sådant internationellt avtal krävs lagtingets samtycke för att avtalet ska bli gällande också på Åland.

När Finland anslöts till Europeiska unionen 1995 krävdes alltså samtycke av Ålands lagting för att även Åland skulle anslutas till EU. Lagtinget gav sitt samtycke efter det att ålänningarna sagt sitt i två olika folkomröstningar och efter att det stod klart att Ålands förhållande till EU:s regelverk skulle regleras i ett särskilt protokoll. Enligt protokollet, som ingår i Finlands anslutningsfördrag, står Åland utanför EU:s skatteunion. Dessutom tillåter protokollet särskilda regler för köp av fast egendom och rätt att idka näring på Åland. Vidare bekräftas Ålands folkrättsliga särställning genom en notering i protokollet. Euro infördes på Åland 1 januari 2002.

Finland och Åland

Statens ämbetsverk på Åland är den allmänna statliga myndigheten på Åland. Finlands regering företräds i landskapet av landshövdingen som utses av republikens president efter överenskommelse med lagtingets talman. Ålands landshövding är ordförande för Ålandsdelegationen och på uppdrag av presidenten öppnar och avslutar han lagtinget.

Kommunerna

Åland är indelat i 16 kommuner. Eftersom kommunalförvaltningen ligger inom landskapets behörighet finns bestämmelserna om den kommunala självstyrelsen i landskapslag. Kommunens beslutanderätt utövas av kommunfullmäktige som utses för fyra år genom allmänna val. För att rösta och kandidera i kommunalval krävs att man har åländsk hembygdsrätt eller att man under ett år varit bosatt i landskapet.

Ålands största kommun är dess enda stad Mariehamn och där är drygt 40 % av landskapets befolkning bosatt. Mariehamn grundades år 1861 och är centrum för såväl politik som näringsliv på Åland. Av landskommunerna är Jomala, Mariehamns grannkommun, den största. Den minsta kommunen på Åland – och faktiskt i hela Finland – är skärgårdskommunen Sottunga.

Demilitariseringen och neutraliseringen

Åland är demilitariserat, vilket innebär att militär inte får uppehålla sig här och att Åland inte får befästas. Åland är även neutraliserat och ska därmed hållas utanför krigshändelser. När Åland år 1809 införlivades med det ryska kejsardömet påbörjades byggandet av en stor fästning i Bomarsund på fasta Ålands östra sida. Under Krimkriget angreps och intogs fästningen av trupper från Frankrike och England. Vid den efterföljande freden i Paris 1856 demilitariserades Åland genom en ensidig förpliktelse från rysk sida.

När Nationernas förbund år 1921 fattade beslut om Ålands statstillhörighet bestämdes också att en internationell konvention skulle upprättas. Genom konventionen bekräftades demilitariseringen från år 1856 och samtidigt neutraliserades Åland. Konventionen undertecknades av tio stater. Ryssland är inte part i 1921 års konvention, men i Moskvafördraget om Ålandsöarna 1940 och fredsfördraget i Paris 1947 finns bestämmelser om Ålands demilitarisering, däremot nämns inte neutraliseringen.

Du kan också läsa om demilitariseringen på Ålands lagtings webbsida.

Näringsliv och arbetsmarknad

Åland har en lång tradition av entreprenörskap och det finns många företag i landskapet. Några av företagen är med åländska mått stora - hit hör till exempel färjerederier, banker och tillverkningsindustri. De allra flesta är dock småföretag, och många av dem är enmansföretag. Sjöfarten och andra exporterande företag är motorn i den åländska ekonomin. Tack vare det stora antalet besökare i landskapet driver många företagare verksamhet inom service- och tjänstesektorn.

Den åländska industrin är relativt liten, men ändå viktig ur exportsynpunkt. Industrin omfattar bland annat en internationell högteknologisk plastindustri, snickerier och it-företag. Ett viktigt område för industrin är att vidareförädla jordbruksprodukter och fisk.

Åland har Europas högsta sysselsättningsgrad och den åländska arbetsmarknaden har under årtionden präglats av en låg arbetslöshet. Arbetsmarknaden liknar till viss del de närliggande men i mindre skala. Rekryteringsbehovet är särskilt stort inom sjukvård, IT/teknik, juridik, bank, finans och försäkring, handel och barnomsorg. Under sommarhalvåret ökar dessutom efterfrågan på personal inom hotell-, restaurang- och servicebranschen.

Kultur och idrott

Kultur

Det åländska kulturlivet bärs till stor del upp av föreningar, medan ansvaret för samhällets kulturinsatser delas mellan landskapet och kommunerna. Cirka 60 föreningar stöds med medel ur avkastningen från Ålands penningautomatförening (Paf). Paf är ett internationellt spelbolag som grundades på Åland med ett tydligt uppdrag att generera vinst till samhällsnyttiga ändamål.

Den åländska teaterverksamheten har rötter i ungdomsföreningsrörelsen som uppstod i slutet av 1800-talet. Numera genomförs större produktioner ofta som ett samarbete mellan professionella artister och amatörer. Nordens institut på Åland, som verkar inom ramen för Nordiska ministerrådet, har spelat en betydande roll för utvecklingen av kulturlivet bland annat genom flera ambitiösa teaterproduktioner i samarbete med nordiska scenkonstnärer.

Det åländska musiklivet är livligt med flera körer och ensembler av olika slag. Ålands musikinstitut, med ca 300 elever, har en speciellt viktig roll för musiklivet. Den åländska skärgårdsmiljön har genom tiderna inspirerat många författare. Bland åländska författare som nått en stor läsekrets kan nämnas Sally Salminen, Anni Blomqvist och på senare tid Ulla-Lena Lundberg.

Även för bildkonsten har det åländska landskapet varit en stor inspirationskälla. Ett betydelsefullt konstmuseum vid sidan av Ålands konstmuseum är Önningebymuseet som visar konst av de så kallade Önningebykolonisterna. Önningebykolonin leddes av konstnären Victor Westerholm och verkade under decennierna kring år 1900 till första världskrigets utbrott.

De starka åländska sjöfartstraditionerna finns dokumenterade främst i Ålands sjöfartsmuseum med viktiga samlingar från segelsjöfartsepoken. Ålands skeppsbyggnadstraditioner har tagits tillvara genom nybyggen av farkoster efter äldre modeller. Ålands kulturhistoriska museum skildrar Ålands historia från forntid till nutid. På landsbygden finns dessutom ett stort antal mindre museala samlingar.

Idrott

Drygt 60-tal idrottsföreningar verkar i landskapet. Verksamheten är mycket livlig och omfattar ett stort antal vinter- och sommaridrotter. Åland är den region i Norden som har flest idrottshallar per capita. Juniorverksamheten är välutvecklad inom den åländska idrottsrörelsen som även lägger stark vikt vid drog- och dopingförebyggande insatser.

Natur

Åland är ett landskap som naturkrafterna en gång format och fortfarande formar till ett typiskt skärgårdslandskap bestående av tusentals öar, holmar, kobbar, skär och grund. De snabba skiftningarna i landskapsbilden mellan land och vatten, mellan ljusa kulturmarker och mörka berg och skogar, de många typerna av växt- och djursamhällen som finns utvecklade här och den påfallande artrikedomen i floran och faunan ger den åländska naturen dess grundkaraktär.

Det mosaikartade skärgårdslandskapet med dess fantasieggande vattenvägar och landformationer och rika sjöfågelliv är kanske den naturupplevelse som en besökare mest förknippar med Åland, liksom även den åländska rapakivigraniten, som ger Ålands natur en särskild prägel. Växtgeografiskt ligger Åland i Norden inom den så kallade ekzonen med ett jämförelsevis stort inslag av ädla lövträd såsom ek, ask, alm, lönn och lind och andra sydliga arter av kärlväxter.

Det milda havsklimatet och den kalkrika jordmånen bidrar ytterligare till en rik flora. Här finns ett stort antal orkidéer och de åländska lövängarna, som är de artrikaste i hela landet, är mycket omtalade. I det åländska samhället är naturvården idag förhållandevis väl utvecklad. Åland har en egen naturvårdslagstiftning med särskilda fridlysningsbestämmelser för den vilda floran och faunan. Ett femtiotal växter, bland annat de flesta arterna av orkidéer är fridlysta i landskapet liksom naturligtvis de flesta övriga däggdjur och fåglar med undantag av de villebråd som har reglerad jakttid.

Enligt landskapsregeringens beslut är även alla inom landskapet förekommande arter av groddjur och kräldjur, med undantag av huggormen, samt vissa utrotningshotade fjärilsarter fridlysta. Den åländska allemansrätten är till vissa delar mer begränsad än i omkringliggande regioner. I landskapet finns idag ca 40 naturreservat för att bevara olika typer av åländsk natur för kommande generationer. I närheten av Mariehamn ligger exempelvis de välkända lövängsreservaten Ramsholmen och Nåtö.

Massmedia och kommunikationer

Massmedia

Åland är ett mediatätt samhälle med ett sextiotal journalister. Det finns två lokaltidningar, Ålandstidningen som grundades år 1891 och Nya Åland som grundades år 1981. Det landskapsägda Ålands Radio och TV Ab producerar Ålands Radio samt distribuerar svenska och finska public service radio- och TV-kanaler. Det finns även flera kommersiella radiokanaler på Åland. De flesta av hushållen på Åland har tillgång till satellitkanaler via kabel. Lyssnarundersökningar visar dock att majoriteten av ålänningarna lyssnar på ålandsproducerad radio samt tittar på de svenska TV-kanalerna.

Kommunikationer

Genom det geografiska läget är ålänningarna och det åländska näringslivet starkt beroende av goda kommunikationer. Under vinterhalvåret finns ca 20 färjeavgångar per dygn och under sommarsäsongen nästan det dubbla antalet till Sverige och övriga Finland. Sedan våren 2004 finns också färjförbindelse med Estland. Även om färjetrafiken är dominerande trafikeras Mariehamn också av flyg från både Sverige och övriga Finland. Internt på Åland trafikeras skärgårdskommunerna av färjor flera gånger per dag.

 

Publicerad 5.9.2019Uppdaterad 31.1.2020